Jag har levt i en instängd bubbla under min tid som spelentusiast. Jag var av den absurda villfarelsen att bra spel sålde, samtidigt som sämre spel förpassades till Sibas realådor efter tre månader på marknaden.
Istället är sanningen mycket krassare, mycket mindre optimistiskt. Inte längre behöver utvecklare förlita sig pÃ¥ att spel hÃ¥ller en viss kvalité, utan ett känt namn och lite effektiv marknadsföring är ett mycket viktigare vapen. Activision sägs öppna en ny COD-studio, och inte bör det ses som särskilt chockerande. Infinity Ward utvecklar fantastiska spel – det tycks de flesta vara överens om – och har pÃ¥ egen hand byggt upp ett av världens starkaste varumärken. Treyarch utvecklar inte fullt sÃ¥ mästerliga spel, och deras tvÃ¥ senaste titlar har setts som bra spel, eller snarare, medelmÃ¥ttiga. Trots det lyckades utgivaren kränga över 10 miljoner exemplar pÃ¥ mindre än ett halvÃ¥r.
”Hade det hetat Mecha-Hitler skulle försäljningen sjunka markant”
Berodde denna framgång på det fantastiska zombieläget? Treyarchs sjungande meriter? Den enorma tävlingsscenen i WaW? Självklart inte. Allt beror på varumärket. Hade det hetat Mecha-Hitler skulle försäljningen sjunka markant.
Av samma anledning pumpar EA ut NFS-spel i en rasande fart. Av samma anledning släpps Band/Guitar/Drum Hero-spel en gång i kvartalet. Hur de kan komma undan med det beror på oss konsumenter, gamers, som fortsätter att köpa spel baserat på namn snarare än kvalité, som tycker att utvecklarnas meriter eller kompetens har ringa betydelse. Istället stirrar vi blint på häftiga trailers med tonårsstjärnor, Eminem och inkontinenta Sims-figurer.
”Spelkonsumenter är lobotomerade idioter”
Spelkonsumenter är lobotomerade idioter, och vill hellre plågas under en sejour av valfritt b-spel än uppleva magin som kallas Mass Effect. Ger du oss explosioner ger vi dig pengar. Ger du oss ett namn vi känner igen ger vi dig pengar. Vi är mer lättköpta än en förortsmamma på Ålandsfärjan och tillsammans, sida vid sida, försäkrar vi skitspelen framtida fortlevnad.
Jag har en simpel vädjan till spelvärlden: Ge inte stöd Ã¥t utgivarnas pengagalna ambitioner, och ge dem istället ett ultimatum – utvecklar ni inte bra spel, fÃ¥r ni heller inte en vettig avkastning. Marknadsekonomi fungerar som sÃ¥ att utbudet möter efterfrÃ¥gan, och i dagsläget är efterfrÃ¥gan tydligen ändlösa iretationer och fantasilösa miljöer. Det behöver inte vara sÃ¥.
För att avsluta med en obotliga kliché, som bäst hör hemma i Röda Korsets blödiga reklamer: Du kan göra skillnad. Lyckligtvis behöver du inte donera 100 kr till Mwazazi i Kenya, utan enbart förhöja din egen spelupplevelse.
Disclaimer: Självklart gäller inte detta Nukems läsare. Ni är ju de goda.
Mycket bra skrivet.
Jag kan bara säga att jag anser att jag inte bidrar till spelindustrins b-spels fetischism. Jag köper nästan uteslutande bra kvalitetsspel (förutom några begagnade spel som var mindre lyckade) och det är jag stolt över.
Filip är söt <3
as i said, ni borde tagit bilden med munkarna
Tufft ju, fint skrivet!
Men man köper väl bara dom bra spelen? elr som personen tycker är bra. SÃ¥ gnälla kan man väl inte göra. Tex Cod 5 va rätt dÃ¥ligt men Zombie banorna gjorde spelet värt att köpa sÃ¥…
Ofta köper folk spel utan att ha en aning om de är bra eller inte, utan att ha tagit en titt på tidigare recensioner eller hört med bekanta. Dessa personer kallas för casual-gamer.
Lyckligtvis finns det även folk som tycks vara mer upplysta, men utgör tyvärr inte någon majoritet.
Sötis filip!
WOWOWOWOW! Vänta lite nu! "Den enorma tävlingsscenen i WaW?" hoppsa jag var ett oseriöst inlägg, då den "scenen" kanske lockade 10 lag. MAX . Cod4 däremot, det är en annan historia.
Med tanke på att meningen "Treyarchs sjungande meriter?" är innan var det inte menat som seriöst, nej.
Annars har tävlingsscenen i COD-sammanhang aldrig varit av någon större proportion, i jämförelse med ex. CS. Inte ens i COD4 – som ändå rönte hyfsade framgångar – fanns det professionella lag med skäliga månadslöner.